Skip to content

Historik fältjägarföreningen

I Kungliga Jämtlands fältjägarregementes kamratförening Historik Initiativ till bildandet av Kungliga Jämtlands Fältjägarregementes Kamratförening, ”Fältjägarföreningen”, togs den 22 augusti 1936. Den 24 februari 1937 ägde det definitiva bildandet rum. Drivkrafter bakom föreningens tillkomst var framför allt löjtnant Erik Christian Genberg, kapten Gustaf Lund och fanjunkare Georg Stenmark. Föreningens första medlemsmöte avhölls den 17 juli 1937, då inte mindre än 600 fältjägare hade infunnit sig till middagen. Föreningens syfte är att bidra till vårdandet av militära minnen och traditioner samt att tillvarata och stärka samhörighetskänslan med hembygden. På hösten 1936 väckte kamratföreningens sekreterare, löjtnant Genberg, ett förslag om att inrätta ett museum vid regementet. 1939 köpte föreningen ett gammalt soldattorp från Gevåg i Ragunda och satte upp detta i Talldungen strax norr om regementet. Torpet fick namnet Daggtorpet efter soldaten Per Olofsson-Dagg som bebott torpet som indelt knekt. Ett ryttarhärbärge, en ladugård och en kornlada tillfördes för att ge en så fullständig bild som möjligt av soldatlivet från förr. Gåvor till museet strömmade in genom åren från givmilda donatorer runt om i bygden, och utrymmet i Daggtorpet blev för litet.

1969 invigde Hertigen av Jämtland, fältjägarofficeren kronprins Carl Gustaf, det nya museet som förlagts till byggnaden kallad ”Lugnet” inom regementsområdet. Daggtorpet flyttades in till kasernområdet 1978. Föreningen utger årligen, sedan 1937, tidskriften ”Fältjägaren”. År 1940 utkom dock inte tidningen pga. tidsbrist och krigets allt viktigare uppgifter, då skapades istället Fältjägarposten, en tidning för soldater i fält. Antalet medlemmar har varierat med allt från omkring 1 000 medlemmar de första åren, till 3 542 medlemmar vid årsskiftet 1945-46, föreningen var därmed landets största militära kamratförening. 2006 har man åter omkring 1 000 medlemmar. 1950 avled löjtnant Genberg, föreningens allt i allo, vid hans bortgång ställdes man inför stora svårigheter. Fältjägarföreningen omorganiserades och nya stadgar skrevs 1951. Trots ansträngningar att hålla liv i föreningen, dalade utvecklingen och verksamheten.

Medlemsantalet var nere i 225 personer 1968. En omfattande värvningskampanj bland regementets fast anställda och reservpersonal genomfördes. Lennart Westerberg utsågs till ny redaktör av medlemstidningen Fältjägaren 1972. Han utvecklade skriften från att ha varit en medlemstidning till att vara en tidsskrift av hög kvalité. Vår- och höstträffarna genomfördes med mycket varierande innehåll och som alltid avslutades med ärtmiddag. De vidtagna åtgärderna lyckades och medlemsantalet tredubblades på några få år. Medelåldern i föreningen var i början av 2000-talet och är fortfarande (2006) hög. Trots att Kungliga Jämtlands fältjägarregemente lades ner i 31 december, 2004, lever föreningen vidare.

Fältjägarföreningen är en av huvudmännen i föreningen Garnisonssällskapet, som bildades 2005 för att tillvarata Officersmässens intressen och framtida verksamhet. Kamratföreningen är delaktig i den nybildade garnisonsgemensamma föreningen ”Militärmuseiföreningen i Jämtlands län – Milmus Z”, som bildades för att etablera ett garnisonsmuseum i Optand. Arbetet med registrering och dokumentation av I 5´s fotoarkiv samt arbetet med det tilltänkta garnisonsmuseet i Optand är för föreningen viktiga uppgifter nu och i framtiden. I Stockholm finns sedan 11 november, 1947 lokalföreningen ”Föreningen för Fältjägare i Stockholm”. Lokalföreningar bildades 25 oktober, 1951 i Göteborg och 11 januari, 1955 i Skåne. De två senare finns dock inte kvar.

Fältjägarföreningen 2015